Föräldraskapet – ”stäng ner datorn!”
Säg till honom att stänga ner datorn och gå och lägga sig säger kvinnan till mannen. Jag har just varit inne och sagt det säger mannen, men det verkade inte göra någon större nytta. Han får väl själv märka att han behöver sova på nätterna för att orka med skolan fortsätter mannen. Jamen det märker han inte säger kvinnan, det går ju knappt att få honom ur sängen och jag är säker på att han kommer för sent var och varannan dag. Jag minns hurdan jag var när jag var i hans ålder säger mannen. Jag visste helt enkelt bäst och vad mamma och pappa sa hade ingen betydelse. Ja, möjligen fick det mig att bli motvalls för att visa att det var jag som bestämde över mig själv. Han är snart myndig och måste börja ta eget ansvar. Mannen har en annan uppfattning än kvinnan om hur de ska hantera sonens nattvanor. Mannen hävdar sin uppfattning med stor bestämdhet. Samtalet mellan makarna tar slut för stunden. Jag håller inte med dig säger kvinnan när hon ligger i sängen. Om vadå säger mannen som släppt tanken på sonen. Jag är väldigt, väldigt orolig för att han ska missa skolan och få dåliga betyg och sedan inte kunna komma in på den utbildning han vill. Det är hans liv och det löser sig säger mannen och släcker sänglampan. Sov nu. Kvinnan är inte övertygad om att mannen har rätt så hon återupptar diskussionen om hur de ska hantera situationen. Mannen hävdar återigen sin ståndpunkt och försöker avsluta samtalet. Jag tycker inte du tar det här på allvar säger kvinnan och tänder lampan. Du har sagt i ett år att det löser sig och jag tycker att det bara blir värre och värre. Jag vill känna att vi åtminstone gjort allt vi kan för att leda honom rätt. Jag vill att vi båda ska vara jättebestämda på att han måste släcka före 11 när han har skoldag. Vi försörjer ju honom så vi borde väl ha något att säga till om tillägger hon. Kvinnan låter sig inte stoppas, hon markerar tydligt att hon vill fortsätta samtalet, eftersom de inte är överens. Hon beskriver bestämt vad hon tycker är rätt att göra. Jag har en helt annan uppfattning än du säger mannen och ger upp tanken på att sova just nu. Vi kanske kan få honom att rätta sig efter oss, det vi vill, men det han lär sig av det är att vara till lags inte att ta ansvar genom att tänka själv. Jamen tänk när han för sent upptäcker att han missat skolan och kanske anklagar oss för att inte ha styrt upp honom svarar kvinnan. Alla måste väl inte komma underfund om allt själva. Han kanske är till lags först och sedan upptäcker han att det vi sagt är en ganska bra idé. Mitt förslag säger mannen är att vi frågar honom om han behöver vår styrning. Sss vad tror du han svarar då säger kvinnan och suckar. Mannen går med på att fortsätta samtalet. Var och en av makarna argumenterar för sin ståndpunkt. Båda håller sig till saken och avstår från att ifrågasätta den andres goda avsikter. När man har kolliderande uppfattning som i detta fallet kan det vara frestande att börja beskylla varandra för att vara släpphänt respektive överkontrollerande. Jag har pratat med sonen säger mannen stolt nästa kväll. När jag frågade om han behövde mer styrning av oss tänkte han efter en lång stund och sa att det kanske inte skadade med lite styrning, men inte tjat varje kväll la han ju snabbt till. Där fick jag, kommenterar kvinnan. Men hur ska det gå till då fortsätter hon. Jo vi bestämde att ikväll sätter vi oss tillsammans och gör upp en gemensam plan på hur vi ska kunna ge honom ett bra stöd samtidigt som han tar eget ansvar för sin skolgång. Mannen vidhåller sin syn på att sonen kan ta ansvar och i konsekvens med det inbjuder han sonen att vägleda föräldrarna i hur de bäst kan stötta honom. Sonen reagerar vuxet och är med på noterna. Sannolikheten att barn reagerar moget och vuxet ökar om man behandlar dem som om de är mogna och vuxna. Jag är jätteglad att du engagerat dig i detta säger kvinnan senare. Du gör det på ett annat sätt än jag tänkt men det viktiga är att du engagerar dig. Jag fick för mig att du krävde att jag skulle göra det på ditt sätt och därför avstod jag nog från att göra något alls säger mannen. Kvinnan ger mannen ett erkännande och inser samtidigt att det viktiga för henne var inte att han gjorde som hon sa utan att han visade engagemang. Hans brist på engagemang bottnade i att han inte höll med kvinnan om vad som borde göras och från början valde att stiga åt sidan i stället för att hävda sin egen ståndpunkt. Det är ofta konstruktivt att:
|