Utveckling – ”känner du dig hotad av mina framgångar?”

Känner du dig hotad av mina framgångar frågar kvinnan just som mannen tänker släcka lampan och försöka sova. Mannen, plötsligt klarvaken, svarar: Var i helskotta fick du det ifrån. Alla andra var så positiva och glada när jag berättade om det där projektet jag blev erbjuden att ansvara för och du visste ju hur gärna jag ville få det uppdraget och ändå verkade du inte bry dig, säger kvinnan. Jag sa väl att det var roligt för dig svarar mannen lite surt och för resten vill jag sova nu.

Kvinnan tar just innan sovdags upp en viktig fråga i form av en anklagelse. Mannen avvisar hennes invit till samtal.

Att uttrycka sig utan att anklaga och att välja en bra tidpunkt för samtal ökar chansen att få ett bra gensvar av den andre.

Ska vi gå på en promenad förslår mannen kvällen efter. Nja, jag hade planerat att… börjar kvinnan men avbryts av mannen som säger att han har något viktigt att prata om. Jag har tänkt på det du sa innan vi somnade igår kväll börjar mannen. Det var nog så att jag både blev glad för din skull men också orolig för att det skulle bli för mycket jobb. Jag minns sist du jobbade med ett projekt, du kunde aldrig koppla av. Varför sa du inte det då undrar kvinnan, då hade ju din svala reaktion blivit mer begriplig för mig. Jag tror att jag räknade med att du skulle bli sur om jag sa något negativt så jag valde att säga något positivt men det negativa lyste visst igenom ändå funderar mannen. Och din otydlighet gjorde att jag måste gissa vad det handlade om säger kvinnan.

Mannen ger gensvar kvällen. Han förklarar hur han reagerade och ger en bakgrund till att han valde att inte nämna sin negativa reaktion Kvinnan förklarar å sin sida hur hon uppfattade situationen. Ingen av dom är nu anklagande.

Det är ofta bra att återuppta ett oavslutat samtal vid lämpligt tillfälle. Om man är otydlig ger det utrymme för den andre att fylla i med egna tolkningar och risken för missförstånd blir stor.

Och när jag tänker efter trodde jag väl egentligen inte att du kände dig hotad, snarare att du inte brydde dig fortsätter kvinnan. Och så var det så att jag brydde mig i allra högsta grad säger mannen och fortsätter: att det ska vara så svårt att förmedla tydligt vad man tänker och tycker så det når fram.

Ett försök att undvika konflikt genom att inte säga vad man tycker kan lätt missuppfattas som att man inte bryr sig.

Om jag hade nämnt min oro, hade du kunnat ta det utan att bli sur och arg undrar mannen sedan. Kvinnan funderar. Kanske säger hon, om du varit tillräckligt tydlig med att du också var glad för min skull. Fast risken var ju stor att jag bara hade uppfattat din oro och inte din glädje, kanske det hade varit klokt att ta upp oron vid ett senare tillfälle. Jadu suckar mannen det var nog så jag tänkte men du är ju så jäkla lyhörd så du ”hörde” det jag inte sa.

Mannen kollar om det verkligen hade hjälpt att vara mer tydlig. Kvinnan inser att det kanske låg något i hans farhåga att hon då bara hade hört det negativa.

Det är nog ändå bra säger kvinnan att öva sig på att både uppfatta och uttrycka mer än en känsla i taget, att känna efter och sedan kunna beskriva motstridiga känslor. Och, tillägger mannen, att kunna fråga i stället för att göra egna tolkningar när den andre är otydlig.

Mannen och kvinnan finner tillsammans några aspekter som de tror kan förebygga missförstånd.
Att själv ha koll på motstridiga reaktioner underlättar att man kan förmedla till den andre. Att öva sig på att kolla om ens tolkning av den andre stämmer förebygger låsningar i samtalet.

Efter många års samvaro tror man lätt att man känner den andre utan och innan och det leder såklart till missförstånd. Fast det viktiga är nog att man fortsätter prata när något känns fel, svarar kvinnan och tillägger: vad bra att du föreslog en promenad.
​
Det är ofta konstruktivt att:

• Vara medveten om egna motstridiga reaktioner
• Vara noggrann med att höra nyanserna i vad någon säger