Föräldraskap ”jag har inte slarvat!”

Hur tänker du skärpa upp skolarbetet den här terminen frågar mamman dottern vid kvällsmaten första dagen efter sommarlovet. Dina betyg bara måste bli bättre om du ska ha en chans att komma in på den utbildning du vill. Jag vet ju inte vad jag vill svarar dottern surmulet. NÄ, men tänk när du vet och så går det inte för att du slarvat med skolan. Jag har inte slarvat säger dottern och låter än surare. Mamman ger sig inte. Du sa i våras att du visste precis hur du skulle plugga för att det skulle gå bättre men det verkar ju inte ha gjort någon verkan. Du börjar sent på kvällen, har musik på och…. Tjata inte säger dottern, jag måste väl veta vad som funkar för mig. Då kom vi överens om säger mamman att du skulle prova ditt sätt och så skulle vi se om det blev bättre. Jag tycker inte det blivit det. Det är väl min sak i så fall säger dottern och ser lite ledsen ut.

Mamman startar ett samtal om dotterns skolarbete. Hon tar upp ett antal brister hon tycker sig se i dotterns beteende. Dottern går i försvar. Mamman är uppmärksam och ser att dottern samtidigt är ledsen.

Mamman är tyst en stund och tänker efter. Det var inte hennes mening att lägga sten på börda, hon vet att dottern är bekymrad över betygen och framtiden. Hon tar ett djupt andetag och närmar sig dottern igen. Jag vet att skolarbetet är ditt ansvar säger hon men jag kan ju inte undvika att bli inblandad eftersom jag bryr mig om dig. Jag uttryckte mig lite dumt men det jag ville var att vi tillsammans skulle försöka komma på vad du kan göra för att det ska fungera bättre. Jag tänker inte beordra dig hur du ska göra bara vara stöd och samtalspartner. Dottern lyfter blicken och säger tyst: vad tycker du jag ska göra då. Vill du höra frågar mamman för att inte återigen väcka motstånd. Dottern svarar inte men ser på henne.

Mamman klargör vilken roll hon vill ha i relation till dottern och hennes skolarbete. Hon klargör att det är stöd och dialog hon vill erbjuda, inte kräva lydnad. Klargörandet hjälper dottern att bli mer benägen att lyssna på mamman.

Jag tror det vore bra med vanor som innefattar bra mat, frisk luft och motion, tillräcklig nattsömn, regelbundet pluggande varje dag säger mamman. Gud så tråkigt det låter suckar dottern. Fast det där med frisk luft har jag själv tänkt på. När jag gått en vända är det lättare att förstå det som står i böckerna, det är som att hjärnan blir mer mottaglig. Ändå känns det så motigt när vädret är kass. Du kanske ändå ska börja med att göra det till en vana då föreslår mamman. Faktum är, fortsätter dottern, att jag pluggar bättre när jag är lite hungrig, när jag ätit blir jag så trött. Du kanske inte ska planera att plugga precis efter maten då säger mamman. Det bästa kanske vore om jag tog en macka när jag kom hem, pluggade en stund, gick en vända och pluggade lite till. Sedan kunde jag äta middag, men då får ni inte tjata på mig att komma just när ni vill äta.

Dialogen mellan mor och dotter kommer igång. Båda har idéer och förslag till vad dottern kan göra.

Det här var inte riktigt de vanor mamman tänkt sig. Hon har alltid haft en stark princip att familjen ska äta tillsammans. Hon inser hon nu fått igång en bra dialog med dottern kring studierna och att hon måste acceptera att dottern får prova det hon själv kommit på. Du har ju faktiskt ibland sagt säger mamman att du inte vill äta med oss därför att du kommit igång med läxorna. Då har jag inte lyssnat på dig, jag har bara tyckt att du kunde börjat tidigare.

Mammans tidigare tydliga deklaration om vilken roll hon vill ha i relation till dottern i denna fråga hjälper henne nu att inte lockas att köra över dottern med en av sina egna käpphästar. Hon inser att hennes önskan att alla ska äta tillsammans kan kollidera med goda studievanor för dottern.

Är det ok frågar mamman om vi pratar om det här om sisådär en månad igen och ser om det har fungerat bättre. Kan vi väl säger dottern, nu ska jag i alla fall slappa en stund – mamman stelnar till – sedan ta tag i matten så jag hinner med en lite frisk luft runda innan jag måste kämpa med engelskan, vi har prov nästa vecka. Mamman slappnar av, dottern låter målmedveten, inte undanglidande som i början av samtalet.

Mamman har lite svårt att släppa kontrollen men det blir lättare när hon ser dotterns energi för det hon själv bestämt  
​
Det är ofta konstruktivt att

• Sätta ord på vilken roll man tänker sig ha när man har synpunkter på någon annan sätt att hantera sitt liv
• Vara uthållig i att försöka få igång en dialog med sina barn snarare än att försöka genomdriva diktat.
• Vara öppen för att att kompromissa