Utveckling – ”I olika världar”
Vad tyst du verkar säger frun när de kommer hem från festen hos vännerna. Jag är trött svarar kvinnan och går och borstar tänderna. När de lagt sig hör frun att kvinnan snyftar. Är du ledsen över något frågar frun. Kvinnan svarar inte men gråter allt mer hejdlöst. Men vad är det säger frun, har du ont någonstans. Nej jag är bara ledsen säger kvinnan mellan snyftningarna. Har någon varit dum mot dig undrar frun. Kvinnan svarar inte. Har jag sagt något dumt frågar frun. Det kan du väl knappast ha glömt säger kvinnan och låter nu lite arg. Kvinnan är uppfylld av en stark känsla och frun är helt ovetande vad det handlar om. Kvinnan tycker att hon borde veta det. Just nu är de i två olika världar. Uppriktigt sagt så har jag ingen aning om vad du menar säger frun och låter lite otålig. Jag tycker vi haft en trevlig kväll och nu fattar jag ingenting, nu får du förklara dig. Jag ska försöka säger kvinnan men då måste du låta snäll annars går det inte. När jag berättade den där historien om vad som hände på semestern så satt du och smålog lite överlägset och gjorde dig rolig över att jag överdrev. Jag kände mig dum och fånig och visste inte hur jag skulle avsluta det hela. Du är alltid så kritisk när jag ska berätta något. Jag kände mig helt värdelös. Frun ber om en förklaring och kvinnan försöker ge den men garderar sig för ytterligare kritik. Det är befogat eftersom hennes förklaring ju innefattar kritik mot frun, som lätt kan trigga mot-kritik. Jamen du överdriver faktiskt och jag ville bara tala om hur det egentligen var försvarar sig frun. Det är irriterande när du berättar något som jag varit med om och det du säger inte alls stämmer med hur det var. Då måste jag ju få berätta min version. Kvinnan är tyst och blek och verkar inte riktigt lyssna på frun. Jag blev bara så förfärligt ledsen och känner mig helt värdelös säger hon. Frun ser fundersam ut. Du är lite känslig när man har synpunkter på hur du uttrycker dig säger hon efter en stund. Men att jag kommenterar en detalj i ditt sätt att uttrycka dig betyder ju inte att jag tycker du är värdelös säger frun. Frun förklarar sitt perspektiv på saken. Kvinnan är uppfylld av sin ledsenhet och känsla av värdelöshet. Det temat tar nu överhanden. Frun ger kvinnan en försäkran att hon inte uppfattar henne som värdelös. Jag vet det med huvudet svarar kvinnan men jag reagerar ändå så starkt. Kanske är det något jag har med mig från när jag var liten tillägger hon. Inte så att mina föräldrar direkt kritiserade mig men jag fick ständigt höra hur duktig min storasyster var att uttrycka sig. När jag sa något reagerade dom ofta inte alls eller så rättade dom något. Jag minns en gång när jag fått högsta betyg på en uppsats och var jättestolt. När jag visade den för mamma så sa hon faktiskt just det du sa ikväll, att jag överdrivit. Uppsatsen råkade just handla om en resa vi gjort. Kvinnan funderar över sin starka reaktion och försöker koppla den till något hon varit med om tidigare i livet. När man reagerar obegripligt starkt på något är det en rimlig gissning att händelsen i nuet har associerats med någon tidigare erfarenhet. Så jag får bära hundhuvudet för något din morsa sa för länge sedan säger frun halvt skämtsamt. Skoja inte säger kvinnan, det här är blodigt allvar för mig. Den känsla av värdelöshet jag drabbades av önskar jag inte min värsta ovän. Kanske har det med mina föräldrar att göra, kanske inte. Jag förstår ju att det är en överreaktion men jag kan inte kontrollera den. Känns det bättre nu undrar mannen. Lite bättre säger kvinnan. Kom och lägg dig här hos mig så känns det nog bättre säger frun. OK svarar kvinnan, men jag behöver inte sex, bara kramar just nu. Frun inser att kroppslig tröst är vad kvinnan behöver just nu för att återfinna sin styrka och trygghet. Ibland blir jag så hudlös viskar kvinnan och då tål jag ingenting. Jag blir så osäker viskar frun tillbaka, jag vill ju inte göra dig illa. Jag har verkligen tänkt på att inte lägga mig i när du berättar något men det är inte så lätt och så glömmer jag min föresats. Jag önskar jag kunde vara mer hårdhudad suckar kvinnan. Kanske hjälper det att vi har pratat om det här, att en liten kritik så lätt drabbar hela mitt jag. Samtalet landar i en ömsesidig förståelse som sannolikt stärker relationen och hjälper frun och kvinnan att bättre kunna hantera liknande situationer i framtiden. Det är ofta konstruktivt att:
|